Domännamn och e-post: i vems namn ska de stå

Ett domännamn är inte en sak som du äger, utan en registrerad nyttjanderätt där någon är antecknad som innehavare. Skillnaden är liten i praktiken, men den avgör en sak: vem som bestämmer över din adress. Förvånansvärt ofta är innehavaren någon annan än företaget självt, och det märks först när samarbetet med den som gjorde sidorna tar slut.

Fem saker som lätt blandas ihop

När man talar om en hemsida talar man i själva verket om fem olika saker. De kan köpas av samma leverantör, men de är inte samma sak och de upphör eller flyttas inte samtidigt.

DOMÄNNAMN

Adressen, till exempel dittforetag.fi. Registreras för en bestämd tid och förnyas. Innehavaren är antecknad i registret.

WEBBHOTELL

Platsen där webbplatsen körs. Köps som tjänst och är avsedd att kunna bytas mot en annan.

E-POST

Postlådor som använder domännamnets slutdel. Finns ofta i en annan tjänst än webbplatsen.

WEBBPLATS

Texter, bilder och struktur. Innehållet är ditt, och du ska kunna få ut det i ett format som går att flytta.

TEKNISKT UNDERHÅLL

Uppdateringar, säkerhetskopior och övervakning. Arbete som någon utför, inte något som ägs.

Förvirringen uppstår eftersom en enda faktura täcker alla fem. När samarbetet tar slut måste de ändå plockas isär var för sig. Underhållet har en egen artikel där jag går igenom vad som hör till vad.

Varför innehavaruppgiften spelar roll

Domännamnet är adressen som du har tryckt på bilen, visitkorten och annonserna. Det är också slutdelen av dina e-postadresser och den adress som sökmotorerna känner till. Om någon annan är antecknad som innehavare, styrs alla tre av någon annan.

Situationen uppstår oftast inte av illvilja. Leverantören skaffar domännamnet på sitt eget konto, eftersom det går snabbare än att vänta på kundens uppgifter, och det flyttas aldrig över. Det blir ett problem först när leverantören slutar, byter bransch eller när samarbetet tar slut i dålig stämning.

Kontrollera innehavaren själv

Registeruppgifterna för fi-domäner är i huvudsak offentliga när innehavaren är ett företag eller en sammanslutning. Gå till Traficoms (Transport- och kommunikationsverket) fi-domänsök och skriv in din egen adress utan www. Tjänsten visar i vems namn domännamnet står och till vilket datum det gäller.

Innehavaren ska vara ditt eget företag, inte leverantörens företag och inte en enskild person hos leverantören. Om innehavaren är rätt men kontaktuppgiften är någon annans e-postadress går det snabbt att rätta till. Om innehavaren är fel handlar det om ett innehavarbyte.

KONTROLLERA SAMTIDIGT GILTIGHETSDATUMET OCH ATT DEN E-POSTADRESS SOM ÄR ANTECKNAD I REGISTRET ÄR EN SOM DU KAN LÄSA. ETT UTGÅNGET DOMÄNNAMN STÄNGER NER BÅDE WEBBPLATSEN OCH E-POSTEN PÅ EN GÅNG, OCH EFTER SKYDDSTIDEN BLIR DOMÄNNAMNET LEDIGT FÖR VEM SOM HELST ATT REGISTRERA.

Fyra saker som ska vara i skick

1. Innehavaren är ditt företag. Kontrollera uppgiften i registret, lita inte på minnet eller på texten på fakturan.
2. Du har inloggningsuppgifterna till tjänsten där domännamnet hanteras, eller åtminstone vet du vilken tjänst det är och vem du ringer till där.
3. Domännamnet kan vid behov flyttas till en annan förmedlare. Flytten är en normal åtgärd, inte en tjänst, och den går att göra när innehavaruppgifterna är i skick.
4. E-postens kontinuitet är beaktad. Postlådorna hänger på domännamnets inställningar, så ändringar i domänen kan bryta posten om de inte tidsplaneras.

Webbhotellet har avsiktligt lämnats utanför den här listan. Att köpa det som tjänst är helt normalt, och du behöver inte äga det, så länge det går att byta till ett annat utan att adressen eller innehållet fastnar.

Om domännamnet står i fel namn

Börja inte med att byta adress. Be först om ett innehavarbyte. Det är en rutinåtgärd som görs via en domänförmedlare, och den går snabbt när båda parter är överens. Oftast handlar det bara om att ingen någonsin har frågat.

Be samtidigt skriftligen om tre saker: innehavarbyte i registret, inloggningsuppgifter till hanteringspanelen och en lista över vilka e-postlådor som används och i vilken tjänst. Den tredje glöms nästan alltid bort, och det är just den som bryter posten.

Om adressen verkligen byts

Ibland är ett byte nödvändigt: företagets namn ändras, eller domännamnet går helt enkelt inte att flytta. Ett adressbyte betyder ändå inte att synligheten måste byggas upp från noll. Det betyder att flytten måste göras på ett kontrollerat sätt. Görs den dåligt rasar synligheten.

• Adressstrukturen bestäms före flytten, inte efter den
• Varje gammal adress får en permanent omdirigering till sin nya motsvarighet
• Det gamla domännamnet hålls giltigt, annars slutar omdirigeringarna fungera
• Båda adresserna läggs till i Search Console så att du kan följa flytten
• E-posten flyttas separat och den gamla lådan hålls öppen under övergångstiden

Svängningar i sökresultaten förekommer vanligtvis en tid efter flytten, även om allt har gjorts rätt. Den tekniska sidan av adressändringar har en egen artikel.

Ställ fyra frågor när du beställer en ny webbplats

Ställ de här frågorna före avtalet, inte efter det. För en bra leverantör är de lätta.

I vems namn

Antecknas mitt företag som domännamnets innehavare, och får jag inloggningsuppgifterna?

Var finns e-posten

I vilken tjänst finns e-posten, och kan jag själv hantera lådor och lösenord?

Om jag slutar

Om jag säger upp underhållet, vad får jag med mig och i vilket format?

Vem kommer in

Får jag egna inloggningsuppgifter till webbplatsen så att jag själv kan ändra texter?

Svaren behöver inte vara särskilt generösa. Det räcker att de ges rakt ut och att de skrivs ner. Mitt eget svar: domännamnet står alltid i kundens namn. Villkoren finns på tjänstesidan.